Resele hembygdsförenings historia

Resele hembygdsförening bildades redan 1931. En samling eldsjälar drog igång arbetet med att bygga upp föreningen och drev den med framåtanda under en längre tid.

Men med åren avtog verksamheten och det gick allt längre tid mellan möten. Till slut kunde det gå flera år mellan varje årsmöte.

Föreningens samlingar fanns under den tiden samlade i kyrkstallet intill kyrkan i Myre.

I samband med en studiecirkel i ”Bygdehistoria” under vintern 1967 framfördes förslag på att nybilda föreningen och det valdes en ny styrelse den 19 Januari 1967. Till ordförande valdes Evert Olsson, Myre. Övriga styrelseledamöter som valdes var Nils Blom i Holme, Elsa Forsberg i Mo, J.A.Eriksson i Myre och John Edlund i Vignäs. Till revisorer utsågs Göran Tängnander i Norrtannflo och Ingvar Olsson i Myre. Till materialförvaltare valdes Harald Strandlund

assisterad av Verner Thoroch Karl-Erik Strandlund, alla från Myre.

Man anordnade olika aktiviteter under flera år därefter och det blev många turer där man diskuterade anskaffning av en egen hembygdsgård och var den isåfall skulle placeras. Det fanns flera olika förslag.

Det blev också återkommande diskussioner om utgivande av en Hembygdsbok.

Tyvärr var det kapital som föreningen disponerade över alltför litet för några större projekt.

Efter årsmötet i mars 1974 blev det ett längre uppehåll i föreningen till 1982. Då valdes en ny styrelse med eldsjälen Hans Tängdén som ordförande.

1982 började man att ansöka om bidrag för att göra en nytryckning av ”Resele Saga och Sanning”. Tryckning och försäljning påbörjades.

En väv med Reselerandning togs fram för att kunna säljas.

Man ansökte också om att få köpa Tängsta 5:36 även kallad ”Fjället” som nu var till salu.

I slutet av 1982 blev det klart med köpet tack vare att man ansökt och fått beviljat bygdeavgiftsmedel till köpeskillingen.

Den 19 juni 1983 invigdes hembygdsgården av dåvarande länsmuseichefen Tommy Puktörne.

Under 1983 skänkte också SCA Finnkvarnen vid Hällås i Resele tll föreningen.

Efter 1983 kom också Ingegerd Troedsson f.d. talman i riksdagen in i bilden. Hon hade genom sin släktforskning funnit att hon hade rötter i Resele. Hon blev väldigt engagerad i Resele och dess historia och hjälpte föreningen med många goda råd och idéer.

1984 började man diskutera köp av Fjällsnipan och ett område mellan landsvägen och älven. Man började också planera flytten av Finnkvarnen från Hällås till en tidigare kvarnplats vid Sjuskinnån i Tängsta. Föreningens ”husvilla” lösegendom flyttades också till Fjället.

1985 blev köpet av Fjällsnipan klart. Man började också ge ut en skriftserie som kallades ”Resele-historia” samma år. Det har kommit ut 10 nr av den under årens lopp.

En del av Bernhard Vestins filmer omfördes till video detta år. Bernhard Vestin var en känd och duktig fotograf och filmare under 1920-talet och tidigt 1930-tal här i Resele.

1986 fick föreningen tillfälle att köpa in det som idag är föreningens bagarstuga med omgivande tomt. På så sätt kunde man återskapa den gårdsplan som fanns före en hemmansklyvning 1867.

1988 pågick reparation av  den blivande bagarstugan med hjälp av bygdeavgiftsmedel och 1989 var nedervåningen klar att tas i bruk.

Bagarstugan kan hyras för tunnbrödsbakning och används numera flitigt.

Hösten 1991 hade föreningen, efter en del forskande, fått tag på en stor loge i tre plan, 12 x 12 meter, som skulle kunna hysa mycket av redskap. En loge var vad som fattades här på gården. Att flytta den till Fjället skulle kosta mycket pengar, men med hjälp av olika fonder, bidrag och föreningens egna tillgångar fick man ihop 700 000:-. Meningen var att våren 1992 skulle detta projekt påbörjas.

På nyårsafton 1991 hände dock det tragiska att mangårdsbyggnaden på Fjället brann ner till grunden. Branden var anlagd och otroligt mycket värdefullt gick till spillo.

Föreningen gav inte upp utan på årsmötet 1992 beslöts att köpa en 1700-talsbyggnad från Överbodvill i Resele. Den ägdes då av Lantbruksnämnden. Arbetet med att ta ner, flytta och sätta upp denna byggnad påbörjades under 1992.

Så någon loge kom aldrig till Fjället utan de ihopsparade pengarna som var ämnade för den fick användas till återuppbyggnad av mangårdsbyggnaden. Under 1992 framställdes även Resele-smycket, ett hänge i silver med motiv av Reselesigillet.

1993 köpte föreningen en skogsfastighet i Tängsta för att bredda verksamheten, gynna Resele-bygden och få en ekonomisk trygghet.

Arbetet med nya mangårdsbyggnaden fortsatte. Man startade också en loppmarknad i liten skala, som idag drivs i rätt stor skala.

Men det var inte nog med problem för föreningen! Den nya mangårdsbyggnaden var i princip färdigställd, det som återstod att göra var att måla ett hallgolv på övervåningen. Då brann det igen i mars 1994. Stora delar av fasaden på framsidan och delar av taket förstördes. Farstukvisten brann upp helt och hållet och huset fick en hel del vattenskador. Vid en första bedömning trodde man att huset måste rivas men ytterväggen och taket gick att rädda. En helt ny farstukvist var man dock tvungen att bygga upp.

Möjligen kunde brandorsaken ha varit självantändning av linoljetrasor.

1995 hade föreningen byggt upp en stuga, som kallas ”Björnstugan”, på sin skogsfastighet och den 1 juli invigdes den av landshövding Ingemar Öhrn. Där kan man bl.a. få se ett björnide och där är också en naturstig anlagd. Björnstugan kan hyras ut. Övernattnings- och kokmöjligheter finns.

1996 fick föreningen lov att köpa in en ny kvarnbyggnad som sattes upp på kvarnplatsen vid Sjuskinnån. Det enda som idag återstår av den gamla byggnaden är innerdörren, kvarntuten och stenarna. Andelsbevis i kvarnen såldes för 100:-/st.

Det gjordes också en yttre renovering av Vita Huset med nytt tak, ny rappad fasad och ny farstukvist.

1997 invigdes kvarnen och där har det malts en hel del kornmjöl till försäljning under somrarna.

1998 flyttades ett häbbre från Prästbordet, Resele till Fjället  där det timrades upp samma år.

Midsommarafton 1999 invigdes dansbanan ”Fjällträffen”. Den byggdes, över ”gödselstan eller dyngstan” kallad på Resele-mål, i ladugårdslängan. Där har det varit många begivenheter under årens lopp.

Filmaren Bertil Järneström var detta år också i farten och intervjuade och filmade flera äldre Resele-bor. Föreningen har ex. av alla hans filmer.

Inför millenniet 1999 startades Resele Byateater upp . Bl.a. de har använt sig av Fjällträffen. De har sedan dess spelat 7 lustspel sommartid men med ett uppehåll 2011. Dessutom har 8 revyer spelats under årens lopp.

2002 var vi några i föreningen som bildade en liten grupp släktforskare och kallar oss Resele släktforskare.

Detta år startades också upp med miniutställningar i häbbret.

2004 byggdes paviljongen upp ute på gårdsplanen på en befintlig  gammal husgrund med hjälp av bygdeavgiftsmedel och ideellt arbete. Julloppis med julfirande startades.

Hembygdsföreningen har i sin ägo en hel del käder och andra textilier från Moströmska gården i Mo, Resele. 2005 utlånades en del av dessa textilier till Örnsköldsviks museums jubileumsutställning. 1916 erhöll Kristina Moström, Mo medalj för sin vävkonst.

2006 började föreningen medverka i Sollefteå kommuns Nipprojekt i Tängsta.

Röjning, iordningställande av rastplatser och informationstavlor pågick 2006-2008.

2007 anlades jordvärmesystem i mangårdsbyggnaden. Bidrag från Boverket och Länsstyrelsen. Några ur släktforskargruppen gick en studiecirkel och det gjordes ett litet häfte om gårdens historia som vi kallade  ”Glimtar ur Fjällets historia”. En sådan studiecirkel kan varmt rekommenderas för den som vill dokumentera något speciellt avsnitt i sin släktforskning!!

2009 togs en mängd flygfoton över Resele som har blivit väldigt populära. De finns till försäljning på hembygdsgården.

Under andra halvåret 2010 pågick ett arbetsmarknadsprojekt för långtidsarbetslösa på Fjället. Totalt sysselsattes 7 personer under längre eller kortare tid och tack vare dessa sysselsatta samt ett mindre bidrag från Länsstyrelsens bygdemedel kunde en mängd förbättringsarbeten genomföras

Många Reselebor har under årens lopp ställt upp ideellt i allt arbete, både smått och stort, vilket har varit en förutsättning för att få allt att fungera. Varje år uppmärksammar vi detta genom att bjuda in alla som varit medhjälpare under det gångna året till en fest. Sista åren har det blivit julgröt o skinksmörgås.

Hanna Lindström

 

Kommentera